Hur beslut om markanvändning påverkar grödproduktiviteten

Göteborg kommunfullmäktige 2017-10-19 (Maj 2019).

Anonim

Jordbrukare tenderar att odla grödor på land med optimala villkor för tillgänglighet av vatten och näringsämnen. När dessa förhållanden blir mindre än optimala, kan bönderna flytta planteringsdatum, byta till eller utveckla en annan grödsort, eller ens leta efter nya ställen att växa, och därigenom förändra grödans spatialfördelningsmönster. En studie av forskare vid US Department of Energy: s Pacific Northwest National Laboratory visade att förändringar i de geografiska fördelningsmönstren för grödor, som en integrerad del av markskyddet och förändringen av markanvändningen, kan modulera grödor som svar på jordens systemförändringar.

Resultaten visade att tidigare empiriska studier kunde vara signifikant förspända när man utvärderade effekterna av jordens systemförändringar genom att ignorera förändringarna i odlingens geografiska fördelningsmönster.

Många studier med statistiska metoder har bekräftat en länk mellan avkastning och klimatvariation. Ett avgörande antagande i dessa studier är att de geografiska fördelningsmönstren för gröda är konstanta över tiden. Det är dock troligt att det för vissa grödoregionskombinationer kanske inte är giltigt på grund av ett skifte i spatialfördelningsmönster som möjliggörs av grödytekniska framsteg och konkurrerande markanvändningskrav. Hittills är det oklart hur denna typ av markskydd och markanvändningsändring modulerar avkastningsavkastningen på jordens systemändringar.

Analysera data från de lägre 48 USA, PNNL-forskare undersökte hur länsnivåförändringar i spatialdistributionsmönstren reglerar svetsavkastning på tillståndsnivå på jordens systemförändringar. De fann att majsavkastningsreaktionen på jordsystem förändras varierat med grödans rumsfördelningsmönster, med tydliga effekter på tillståndsnivån. De observationsbaserade empiriska modellerna som fastställdes i denna studie beräknad total majsutbyte i de lägre 48 USA att minska 20-40 procent före 2050 under förändrade grödor och rumsliga mönster, jämfört med 26-52 procent med växtfördelningar hålls konstanta.

menu
menu